Delaktighet

När en av ettans lärare skulle introducera nya appar till elevernas plattor gjorde hon så här. Hon letade och testade själv ett antal appar. Sen kopplade hon upp plattan till projektorn och tillsammans med eleverna gick de igenom dem. Hon förklarade att hon inte visste så mycket hur de fungerade utan att de fick hjälpa henne. Det blev gemensamma beslut och eleverna kände sig verkligen delaktiga. Idag fredag ska de få jobba med de nya apparna på plattan, roligt, roligt och helt fantastiskt!

Google docs

Jag är otroligt intresserad nu av de möjligheter som Google Docs ger. Jag ser möjligheterna för lärare och elever. Möjligheter till:

• förberedelse
• kommunikation
• samarbete
• producerande
• fortlöpande bedömning
• utvärdering

Och jag tror och vet att det går att använda sig av långt ner i åldrarna. Titta på filmen från Gudhemsskolan i Falköping där två elever berättar om de fördelar de ser.

Vad vet vi om de olika årstiderna?

Inför ett temaarbete om årstiderna som en årskurs ett nyss startat upp, fick de skriva ner på plattorna vad de visste om de olika årstiderna. Och det var mycket som skrevs ner. Nu kommer de att arbeta under resten av våren med de olika årstiderna och mycket mer kommer att skrivas och mycket mer kommer de att kunna efter detta.

Intresset, viktigt för framgång i skolan

Läser en artikel i ”Datorn i utbildningen”, skriven av Amanda Forsman Sundell, elev på YBC i Nacka. Amanda berättar om sitt besök på BETT och sina upplevelser av mässan. Hennes erfarenheter och jag måste hålla med Amanda där, är att mycket av det som visades där handlar om att ha kontroll, veta vad eleverna gör och att hålla dem stilla på en plats. Det visade innehållet i många av de programvaror, lärresurser och plattformar som visades upp. Men även i tänket kring vilka möbler som visades, sitt på din plats och gör det du ska. Hur roligt, hur inspirerande och hur motiverande kan skolan vara om vi ger våra elever en sån skola.

Nej, då tar vi hellre fasta på de ord som fastnade hos Amanda efter ett seminarium av DIU. ”When children have an interest, education happens”. För så måste det vara, så måste vi tänka, låt våra elever få fortsätta vara vetgiriga och nyfikna. Ge dem uppgifter som stimulerar, då kommer vi att nå långt och våra elever kommer att gilla den skola de går i och de kommer att prestera.

Elevens syn på surfplattan

Idag var jag och besökte en etta och tittade på vad de skrivit på sista tiden. Det var otroligt roligt och lärorikt att titta på och läsa alla alster som hängde på linor efter väggarna. Pratade med läraren, och hennes problem (kärt bekymmer kan tyckas) var hur hon skulle hantera allt det eleverna producerar, vart ska det placeras när det fylls på med nytt material, nya berättelser, nya forskningar. Vi pratade om elevernas egna klassbibliotek och att det nog skulle fungera att skapa en plats i klassrummet där arbeten i olika format kunde finnas. En stor låda för de stora böckerna, tidskriftssamlare för de mindre och sen blir det enklare för eleverna att hitta igen och läsa varandras alster.

En uppgift som eleverna fick för ett tag sen, var att skriva vad man tyckte om läsplattan och det var intressant läsning för oss, att få ta del av elevernas egna utvärdering efter ett halvårs användande. Här ser man vad många användningsområden de hittat och mer blir det, det är jag säker på. Intressant var att läsa att två elever tyckte att det var dåligt att det går så fort. Jag funderade på vad de menade med det och fick då veta att de skulle skriva minst fem meningar och de tyckte att det gick så snabbt att skriva och att skrivstunden då var över. Ja, inte är det fel på motivationen i alla fall.

Viktigt att ta reda på fakta innan

Innan man uttalar sig är det viktigt att ta reda på fakta, det är något som våra elever får lära sig. De måste när de gör sina arbeten leta fakta på flera ställen och kolla källan. Jag tycker att det är otroligt tråkigt att vår utbildningsminister inte tar reda på fakta innan han uttalar sig. Att han inte tar reda på vad Att skriva sig till läsning går ut på. På den skola där jag arbetar, Kyrkmons skola, har vi jobbat med ASL som vi förkortar det till, sen januari 2005. För oss är ASL inte bara en skriv- och läsinlärningsmetod utan ett synsätt på eleven och lärandet. Tiden framför datorn/plattan är i förskoleklassen inte lång, en kort stund vid tangenterna är starten för mycket längre tid för efterarbete, där pennan används.

Det är enklare att skriva än att läsa, det är något som man har vetat sen långt tillbaka. Men då pennan var det enda verktyget, var det inte helt lätt. Idag finns den möjligheten då våra elever har tillgång till ny teknik. För att kunna läsa och skriva behöver man ingen penna. Det finns människor i vårt samhälle som av olika anledningar inte kan använda sig av pennan när de skriver och de är lika goda läsare och skrivare som vi andra.

Eleverna får skriva utifrån sina möjligheter och sina intresseområden, det blir meningsfullt och inga fylleriövningar som man inte förstår varför man ska göra. Elever som har problem med motoriken får lyckas och kan skriva lika bra som sina kompisar. Man behöver inte sudda och sudda så att papperet kanske går sönder när man skriver ”fel”, det är lätt att gå tillbaka och ändra i sin text. Fin- och grovmotorik är en väldigt viktigt del i ASL och tränas medvetet. Det gör att när eleverna i år två (kan givetvis bli tidigare) har fått en bra finmotorik, då är det dags att börja forma bokstäverna med pennan. För det är vad det handlar om att lära sig forma, vi behöver inte idag kunna skriva bokstäverna med pennan för att någon ska kunna läsa mina texter, formandet av bokstäver är ett hantverk som mycket annat.

Så snälla utbildningsministern ta reda på vad ASL innebär innan du uttalar dig. Runt hela landet kan elever, föräldrar och lärare berätta för dig om glada och stolta barn som får lyckas och som känner stolthet över sina arbeten. Både de arbeten de skrivit på datorn och de arbeten som de skrivit för hand.

Jag skulle kunna fortsätta skriva om övriga möjligheter som den digitaliserade skolan innebär, med världen i klassrummet, med möjligheter att skapa texter, presentationer, filmer m.m. m.m. som ökar lärandet och som samtidigt är väldigt roligt och inspirerande att jobba med. Men det får bli en annan gång.

Sammanfattar BETT

Sitter och skriver en sammanfattning över mina dagar på BETT 2012. Det är inte helt enkelt, så mycket som sker under några dagar, men det bestående är nog i alla fall de möten som sker. Samtalen med människor som jobbar med skolan och utbildning i fokus genererar nya tankar. Ibland blir något bekräftat som jag tänkt tidigare, ibland får jag tänka nytt och hela tiden lär jag mig. Det är det bästa med en sån här resa att jag får lära mig så mycket nytt, som jag kan ta med mig hem. Och sen i nya samtal med nya människor, blir det nya tankar och lärdomar, för mig och förhoppningsvis för dem.

Rent praktiskt kan jag tycka att mässan i sig är väldigt mycket riktat mot försäljning och så är det förstås, det förstår jag. Men mycket färdiga program, mycket som liknar varandra och många gånger inte så skapande. Med det menar jag att eleverna inte behöver tänka själv, formulera sig och lära genom att skapa. Jag är av den övertygelsen att genom att producera för andra så lär man så mycket mer än att följa färdiga manualer. Jag saknade också mer om plattor (läs – skriv – surf), hur de används i skolan, men det kommer kanske mer om det nästa gång.