Hem > Allmänt i skolan, IT-strategi > Digitaliseringsprocessen från då – till nu – till framåt

Digitaliseringsprocessen från då – till nu – till framåt

Jag har lyssnat på ett avsnitt av Lärpodden, där Mathias Mjörnheim och Anna-Lena Unnis intervjuar och reflekterar kring Digital tillgänglighet. De har intervjuat ett antal personer i Sundsvall som på olika sätt är en del i arbetet med digitaliseringen av skolan. En av de intervjuade var jag, och jag fick berätta om den resa vi gjort på Kyrkmons skola och om vart vi är på väg. När jag nu lyssnat på alla intervjuerna i sin helhet, ser jag skillnader i satsningar, men jag ser också väldigt många likheter. Det jag framförallt slås av, är att dessa skolor har samma mål för sitt arbete med digitala verktyg. Att öka elevernas måluppfyllelse, att ge varje elev en möjlighet att nå sina mål och att få utveckla sig utifrån sin förmåga. Det är inte för att det är spännande och häftigt, utan i allt man gör på dessa skolor är det med elevens bästa för ögonen. Man är också villig att på olika sätt dela med sig till kollegor på andra skolor som inte kommit lika långt, det finns inget självändamål utan det är utveckling i skolan som gäller.

Katarina Eriksson, it-strateg berättar om den långsiktigta digitaliseringsprocess som bedrivits inom Barn- och Utbildning i Sundsvall under många år. Där fokus legat på den digitala infrastrukturen och fortbildningen av pedagoger, allt för att det inom förskolor och skolor ska finnas en likvärdighet. Den it-plan som finns och som återkommande revideras är ett bra stöd i den process som pågår.

En annan mycket viktig sak som dessa intervjuer visar på och som alla är överens om är vikten av att skolledningen driver dessa frågor och att det finns en stor tydlighet. Rektor har här också gett mandat till pedagoger som driver dessa frågor på sina skolor. De har skapat möjlighet för omvärldsbevakning, låtit pedagoger delta i skolkonferenser som till exempel SETT. Åter tillbaka på sin skola har fortbildning skett på olika sätt. Genom inspiration, spridandet av nya idéer och tips, men också genom fortbildning som individanpassats så att varje person som behöver det får stöd och hjälp att komma vidare på sin väg mot en mer digital vardag.  Det är då man blir varse om vad it faktiskt kan tillföra undervisningen och det väcks en nyfikenhet att prova på och testa själv. Det ställs frågor och det delas exempel kollegor emellan. Några har själva föreläst på Mittlärande och på så sätt fått en möjlighet att dela med sig till kollegor från andra skolor. Detta har även lyft den enskilde individen som föreläst. Dels genom att man när man sätter ord på sitt görande får syn på mycket som sen kan leda framåt, men det gör även att man växer som pedagog och människa när man får berätta för andra. Detta är en viktigt bit i digitaliseringsprocessen, det kollegiala lärandet och vad som kommer ut av det.

440672445

Dessa skolor arbetar också systematiskt med sina lokala it-handlingsplaner. Det måste finnas en tanke med varför satsningar görs, vad som är målet med dem och hur de ska uppnås. När det gäller tekniken, har inte de här skolorna haft mer pengar än andra. De har bara prioriterat om och valt att ta utav sina läromedelspengar till digitala verktyg. Detta eftersom de ser att ett digitalt verktyg är ett läromedel på många sätt. Allt handlar om hur och vad det används till.

Verktygen som används skiljer sig lite åt. Någon skola satsar fullt ut på iPads, någon provar på Chromebooks och någon blandar enheter. Det är okej att använda elevernas egna enheter för att öka på tillgängligheten och kunna arbeta utifrån den pedagogik man tror på även om antal enheter inte finns för alla. Här tycker jag att Peter Blomqvist har ett bra tänk, när han berättar om när hans elever använt sig av sina egna mobiler, då har det alltid varit två till en. På så sätt blir ingen utpekad för att man inte har en egen mobil/enhet.
De intervjuade är också överens om att det inte är ett verktyg som gäller. Det finns inget som kan göra allt utan det måste få vara olika på olika skolor, inom olika ämnen och utifrån de behov som en elev har. Det går idag också väldigt bra att använda sin egen privata enhet, BYOD, eftersom elever och personal i Sundsvall har tillgång till det trådlösa nätet Eduroam. Det öppnar också upp för att kunna använda molntjänster. Något som känns som nästa steg. Just att kunna vara oberoende av enhet, tid och plats för att kunna arbeta med skolarbete. Under hösten har det pågått ett pilotprojekt på Kyrkmons skola och Stöde skola där de använt sig av G Suite. Ett projekt som i dagarna utvärderats av elever och pedagoger och som det ska bli spännande att få ta del av.

5793956577

För mig och säkert många med mig är det vad vi ser i kikaren framåt. De möjligheter som en molnbaserad plattform faktiskt ger. Men framförallt väntar vi på att den Nationella it-strategin ska sjösättas. Den kommer att bli ett stort stöd och en hjälp i den fortsatta digitaliseringsprocessen runt om i landet. Slutligen tänker jag så här, efter att ha lyssnat på lärpodden, att den gemensamma nämnaren för dessa skolor är att de har en vision, de vet varför och de vill ligga i framkant. Allt för att ge sina elever de bästa förutsättningar för lärande.

 

På söndag tänder vi det andra ljuset, ha en bra helg!

  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: