Hem > Allmänt i skolan > Äntligen kom den nationella digitaliseringsstrategin

Äntligen kom den nationella digitaliseringsstrategin

Jag läser med spänning, och förväntan, är den nationella digitaliseringsstrategin som väntat, eller har det blivit något annat? Tidigare i år har vi fått ta del av ändringar i läroplaner, kursplaner och ämnesplaner. De nationella proven kommer att digitaliseras med start nästa läsår med uppsatsdelarna i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Ändringar som kommer att göra skillnad och som kommer att göra att det måste hända något nu när det gäller tillgången till digitala verktyg. Att de digitala proven blir digitaliserade och det inte är ett val utan ett ska, kommer att innebära att det måste införskaffas tillräckligt med enheter för att alla elever i en årskurs på en skola ska kunna genomföra dessa. Det står även att eleven ska vara förtrogen med det verktyg som ska användas, vilket gör att det inte går att några veckor innan sätta en dator, lärplatta eller chromebook i händerna på eleven. Utan det måste ges tid att lära känna och att arbeta på detta verktyg. Alltså är det tydligt för mig att elever det gäller måste ha en egen enhet vid terminstarten hösten 2018. Av den enkla anledningen att vi måste ge de bästa förutsättningarna för varje enskild elev.

Första meningen i strategin lyder ”Digital kompetens är i grunden en demokratifråga” om det har jag skrivit i ett tidigare inlägg. Våra elever måste få förståelse och kunskap om hur digitaliseringen påverkar oss och omvärlden. Digitaliseringen är också den hävstång som rätt använd är det som kan öka likvärdigheten och höja måluppfyllelsen. Inte de digitala verktygen i sig, men allt som går att göra med hjälp av dem och olika digitala resurser. Men då måste det ske medvetet och på ett klokt sätt, annars får det tyvärr motsatt verkan. Därför behövs det fortbilning av alla inom utbildningsväsendet, från lärarutbildning, till huvudmän, förskolechefer, rektorer, lärare och pedagoger, ja alla som arbetar med barn och elever.

I strategin finns tre fokusområden

  • Digital kompetens för alla i skolväsendet
  • Likvärdig tillgång och användning
  • Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter

Några tankar som jag får utifrån de olika delarna.
Fokusområde 1
Mål: Alla barn och elever ska utveckla en adekvat digital kompetens. Det ska finnas en digital likvärdighet i det svenska skolväsendet.
Att utveckla en adekvat digital kompetens innebär att utveckla en kompetens som är aktuell just nu och för att möta framtiden, i alla fall det vi vet om framtiden. För hur just nu ser ut om fem år, det vet vi faktiskt inte. Men som jag skrivit många gånger tidigare, att utbilda för igår, det fungerar inte längre.

Det står också att förskolechefer, rektorer och huvudmän strategiskt ska kunna leda det digitala utvecklingsarbetet i respektive verksamhet. Det här är viktigt! Det är inget som är helt självklart idag och det ser väldigt olika ut. Den som leder en verksamhet är otroligt viktig och det är inget som fungerar särskilt bra om inte kunskapen finns, precis som med allt annat. Det gäller att ordna detta nu, det gäller att öka kompetensen, här kan skolverkets modul Leda digitalisering vara ett stort stöd i det arbetet. På den egna enheten är det också av stor vikt, enligt mig, att ha en it-inspiratör/it-pedagog som stöd till både chef och personal. Här gäller det även att skapa möjligheter för den personen, möjligheter i form av tid för det viktiga arbetet och möjligheter till kompetensutveckling för att vara spjutspetsen på sin arbetsplats.

De verktyg och resurser som används i utbildningen ska skapa ett pedagogiskt mervärde, något som gör att eleven lyckas bättre med hjälp av dessa. Alla som arbetar med barn och elever måste ha den digitala kompetens som behövs för att klara av detta. Vad är det då som behövs. Ja, det kan se väldigt olika ut. Vi har idag väldigt många pedagoger som ligger långt framme och som arbetat med digitaliseringens möjligheter på olika sätt och som hela tiden är nyfiken på och går vidare. Där är det inte något större problem, där läser man och deltar i det kollegiala lärandet och går vidare helt av sig själv. Sen finns det ett stort antal som inte är där än, de som inte alls förstår vad digitaliseringen innebär för möjligheter och faktiskt till och med de som inte vill. Här krävs en insats, vi måste få till en lägsta nivå, så att vi har någonstans att starta ifrån. Viktiga bitar där är att lära sig tekniken och att få läsa, samtala för att faktiskt se att det kan göra skillnad för både elev och pedagog. Sen har vi de studenter som kommer att komma ut i arbetslivet och som idag tyvärr inte har så mycket med sig när det gäller hur digitala verktyg och resurser kan användas pedagogiskt. Här måste lärarutbildningarna nu göra ett krafttag och faktiskt se till att vi i vår verksamhet får ut nya pedagoger som vi inte måste starta med att fortbilda för att de ska kunna arbeta pedagogiskt med datorer, lärplattor, chromebooks och olika lärresurser.

Fokusområde 2
Mål: Barn, elever och personal ska ha god och likvärdig tillgång till digitala verktyg och resurser i syfte att förbättra utbildningen och effektivisera verksamheten.
Utifrån läroplanerna, kursplanerna och ämnesplanerna måste man i förskolan och skolan se till att det finns tillräckligt med antal enheter för att kunna bedriva den verksamhet och undervisning som vi är ålagda att göra. Det kan vara olika typer av enheter, det kan vara olika antal men det måste finnas tillräckligt. Det handlar också om likvärdighet, alla elever måste få samma förutsättningar för att kunna utveckla sin digitala kompetens.

Personalens arbetssituation när det gäller undervisning och administration måste underlättas. Det finns verktyg, det finns möjligheter och då måste de också användas. Jag har sett så många exempel på hur digitala system stjäl ofantligt med tid av pedagoger, tid som istället borde ägnas åt undervisning. I Kramfors pågår ett arbete med att underlätta den administrativa bördan för pedagoger, Peyman Vahedi berättar om detta på sin blogg, läs och fundera över vad som skulle kunna göras i din kommun.

Fokusområde 3
Mål: Forskning och uppföljning som stödjer utveckling av verksamheter och insatser ska genomföras med syfte att bidra till ökad måluppfyllelse och utvecklad digital kompetens.
Det finns en del forskning idag, men det behövs mer och det kommer att komma. Tänk på att ta till vara på det som finns och fortsätt att delta i fortbilningar. Vi blir aldrig fullärda.

En sak som många med mig reagerade på när digitaliseringsstrategin klubbades, var att alla siffror var borta. Siffror om antal enheter per pedagog, barn och elev som vi tyckte skulle vara ett stöd för att verkligen få fart på de kommuner och skolor som ännu inte har nått fram till en bra nivå. Här har jag efter samtal med kollegor ändrat mig lite. Jag tycker fortfarande att det är lite synd att det inte finns med. Men väljer att se andra möjligheter. Vi har sett att när det bara delas ut en till en utan att det i samband med det sker någon form av kompetensutveckling av pedagoger, då blir det inte bra. Med den nationella digitaliseringsstrategin, ändringar i läroplaner och digitaliseringen av nationella prov har vi nu styrdokument som stöd för digitaliseringen i skolan. Det är nu huvudmannens uppgift att se till att vi gör rätt och att vi får en ökad digital kompetens i skolan. Läs gärna Helena Kvarnsells tips för rektor/huvudman om hur man kan göra för att leva upp till målen.

 

Annonser
Kategorier:Allmänt i skolan
  1. Inga kommentarer ännu.
  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: