Arkiv

Archive for the ‘ASL’ Category

Reflektioner om reflektioner

10 december, 2016 Lämna en kommentar

För femte läsåret i rad genomförs Visol, vi skriver oss till läsning i Sundsvall. Våren 2011 satt jag tillsammans med en kollega, Jeanette Larsson Tostar och bollade tankar och idéer om att kunna starta upp ett övergripande arbete med Att skriva sig till läsning i vår kommun.

Jag stötte på arbetssättet en decemberdag år 2004 när jag var i Östersund och lyssnade på en föreläsning med Arne Trageton. Den entusiasmen och tron på varje enskild elevs möjligheter att lyckas som Arne förmedlade, den gjorde att jag blev helt såld på detta. Det blev en aha-upplevelse och jag tänkte, varför är det inte så här man arbetar med skriv- och läsinlärningen i skolan. Skriv- och läsinlärning, Arne vände på hur vi normalt säger, alltså läs- och skrivinlärning. För enligt honom och flera med honom så är det enklare att lära sig att skriva än att läsa, bara man har rätt verktyg, och med digitaliseringen fick vi tillgång till verktyg som underlättar. Upplyft och inspirerad och i tanken att så här måste man bara jobba med de yngre eleverna, återvände jag till min skola.

På ett möte fick jag tillfälle att berätta om mina tankar, jag visade även en film där Arne Trageton berättade om den studie han hade gjort i fyra nordiska länder och om de resultat det gett. Den dagen hade jag tur, en av lärarna på skolan, Karin Murberg, som just då hade en etta, blev intresserad. Detta var alltså i december och vi bestämde oss för att försöka starta upp när vårterminen började i januari 2005. Med på spåret var även den pedagog som hade ansvar för en av förskoleklasserna på skolan, och dessa två arbetade nära varandra. Vi använde ett par dagar av lovet till att möblera om i klassrummet och skapa olika miljöer. Klassen hade redan ett par gamla datorer och vi fick möjlighet att skaffa ytterligare några. Det fanns en del skrivet om arbetssättet, bland annat i tidningen Datorn i utbildningen, som hade haft en artikelserie om just att skriva sig till läsning. Vi läste, reflekterade, samtalade och planerade, och i januari körde de två klasserna igång. På den vägen är det på Kyrkmons skola, där alla klasser i F-2 nu arbetar med Att skriva sig till läsning.

Tillbaka till våren 2011. Under många år hade jag haft en önskan om att fler i kommunen skulle få arbeta med att skriva sig till läsning, men inte sett hur det skulle gå till. Denna vår hade jag en del av min tjänst hos AV-media, numera Mediotek Sundsvall och där fanns utrymme för att ta tag i detta. Projektet Läsa, Skriva, Räkna var inne på sitt sista år och jag såg möjlighet att försöka söka pengar till att erbjuda fler i kommunen att arbeta med att skriva sig till läsning. Tillsammans med Jeanette skrev jag en projektansökan som blev antagen och Visol tog sina första stapplande steg. Visol står för Vi skriver oss till läsning och det är samlingsnamnet för vårt arbete i Sundsvall.

Det blev en lite lång start för det jag tänkte skriva om, reflektioner om reflektioner. Det jag tänker på då är de reflektioner som deltagarna i Visol delar med sig av. Det sker när vi ses på våra återkommande träffar under läsåret. Det sker också till stor del vid litteraturläsningen. Under läsåret läses fyra böcker som knyter an till Att skriva sig till läsning, lärmiljöer och digitala verktyg i undervisningen. Till varje läst bok plockar var och en ut några citat som man fastnat för och skriver ner egna tankar om det citatet i vår gemensamma konferens i FirstClass. Det kan till exempel vara något som man får en aha-upplevelse av eller något man inte riktigt håller med om eller förstår. Det viktiga är att verkligen tänka till och reflektera och ta med sig i vardagen på något sätt.

Jag har alltså nu för femte läsåret i rad haft förmånen att få ta del av dessa pedagogers tankar och funderingar. Jag blir alltid lika berörd när jag läser citaten och reflektionerna. Det finns så mycket klokhet i dagens skola, så mycket omtanke och så mycket känsla för att ge varje elev möjligheter att lyckas. Självfallet är det inte Visols förtjänst, men jag är övertygad om att det kan bidra mycket, just för att det inte enbart är ett sätt att lära sig att skriva och läsa utan även ett förhållningssätt. Ett förhållningssätt som bygger på elevens förutsättningar och intressen på ett lite annat sätt än vid traditionell undervisning. Under dessa år har jag också mött så många pedagoger som kastat sig ut och känt lite gungfly under fötterna, men likafullt vågat. Några kanske inte släppt allt det ”gamla” utan tagit ett litet steg i taget och det är helt okej. Det är viktigt att vara trygg i det man arbetar med för att det ska bli bra. Man måste tro på det man gör. Men att få reflektera och samtala med kollegor det kan göra att det där steget faktiskt tas och det kanske blir ett steg till och ett till.

5210227226

Vi borde bli bättre på att reflektera och försöka avsätta tid till det. För om vi inte vet varför vi gör som vi gör då blir det kanske inte det bästa vi gör. Det kan vara svårt att själv ta sig denna tid. En tanke jag har, är att det kanske ska vara något som skolledningen tar på sig. Att skapa möjligheter till reflektioner, egna och gemensamma. Läs samma bok, läs olika böcker inom samma område, se en film, lyssna på en pod eller något annat. Men se till att det blir något mer av det som görs. Använd arbetslagsträffar till dessa viktiga tankar och samtal. Låt det praktiska avhandlas digitalt, där det bara handlar om att boka och få ihop tider med mera. De tillfällen vi ses bör användas klokt för att vi ska få ut så mycket som möjligt av dem.

Imorgon är det tredje advent och vi tänder det tredje ljuset, ta dig en stunds reflekterande i skenet av ljusen och njut av dagen.

 

Annonser
Kategorier:ASL

Visol, avslut och nystart

Vi skriver oss till läsning, Sundsvalls upplägg av att skriva sig till läsning. Det är en av mina uppgifter, och något som jag verkligen brinner för. Den 19 maj hade vi avslut för de pedagoger som deltagit under läsåret 2014/15. Det blev ett lite annorlunda avslut, där vi genomförde ett Edcamp och även bjöd in tidigare års deltagare. En inspirerande eftermiddag som gav mersmak. Jag hade förmånen att få rotera i de samtalande grupperna, och det engagemang som mötte mig bekräftade att arbetssättet passar för alla. Med alla menar jag naturligtvis våra elever, men även de pedagoger som arbetar i klasser och med Visol.

Några som i starten av läsåret kände att man var ute på lite svag is, har under resans gång sett möjligheter, vågat prova på och sett resultat. Man har sett elever som känner skrivglädje, delaktighet och nyfikenhet. Att man kan fånga eleverna där de befinner sig, att de får bättre möjligheter att bearbeta sina texter och att de får lyckas. Pedagogerna har känt en styrka i att mötas och få samtala om svårigheter och funderingar som finns när man startar upp ett nytt sätt att arbeta. Men de har också delat med sig av framgångsfaktorer och gett varandra tips och nya idéer.

Dessa träffar ger positiv energi och jag är så tacksam att jag får vara en del i allt detta, och tänk om… Tänk om det som flera sa och skrivit i sin utvärdering, kunde bli något som vi gör över hela kommunen. Tänk om alla som arbetar med yngre åldrar skulle genomgå Visol och arbeta med att skriva sig till läsning. Då skulle våra elever få en likvärdig gemensam start inför sin fortsatta skolgång. Men det är aldrig fel att drömma, och det är en av mina drömmar.

Del av utvärdering Visol 2014/15

Denna vecka var det så dags för kick-off för Visol läsåret 2015/16 och jag fick träffa de nya deltagarna. I alla fall halva gruppen, eftersom alla placeringar på skolor inte är färdiga i dagsläget. Den andra halvan får jag vänta med att möta tills i augusti. Att det blev uppstart nu i slutet av en termin beror på erfarenheter från årets deltagare. Det flera av dem upplevde när de startade upp i början av september, var att planeringen redan var gjort och så blev man tvungen att tänka om och tänka nytt. Förslaget var att starta upp som vi nu gör, innan sommaren. För att ha med tankar och kanske läsa på lite och på så sätt vara lite igång när terminen med eleverna startar.

Återigen fick jag träffa pedagoger som är intresserade av skolutveckling och vad IT kan tillföra undervisningen. Jag ser fram emot ännu ett läsår med nya möten och nya lärdomar. Vi lär tillsammans!

Kategorier:ASL

Digitala verktyg i skolan – varför och hur!

Under torsdagen på Framtidens lärande pratade jag på ett av de inspirationsmöten som anordnades. Här berättade jag om hur vi på Kyrkmons skola arbetat, arbetar och tänker framåt. Det är svårt att göra detta på endast 20 minuter, men jag hoppas att det i alla fall gav lite inspiration och tankar om varför man ska jobba med digitala verktyg och hur man kan göra det. Alla behöver inte göra samma sak, det handlar mer om att göra det som är relevant för grupp, ålder, tillfälle och annat som kan tänkas styra varför man ska använda sig av digitala verktyg just där och då, här och nu. Viktigt är att vara medveten om varför du ska använda just det verktyget, den webbresursen eller den appen, då blir det riktigt bra och något som lyfter och tar lärandet till en ny nivå. Prata om det tillsammans och i ledningsgruppen, sen är det bara att köra!

Presentationen kan du kika på här.

SETT2015

20 april, 2015 Lämna en kommentar

Ja, då var årets besök på SETT avklarat, som vanligt mycket att ta in, men också många bra möten och samtal. I år var vi många som åkte tillsammans, dels var det nästan alla inom Net21, ansvariga och Pior (pedagogiskt IT-ansvariga i skolområdena) även utvecklingspedagogerna i centrum för kunskapsbildning och skoldatatekets pedagoger var med. Vi träffades en vecka innan för att prata om hur vi skulle göra för att få med oss så mycket som möjligt hem och hur vi skulle dela med oss till varandra. Det bollades hit och dit med olika förslag och slutligen kom vi fram till att vi skulle skapa en grupp på Facebook där vi skulle skriva ner reflektioner, tankar och annat som vi ville dela med varandra. Även Twitter med en egen hashtagg, #cfksett användes flitigt. En rolig sak var att en av lärarna som var med upptäckte vinsten med just Facebookgruppen och såg möjligheter att starta upp med sina elever, härligt.
Det kommer inte att bli lätt för de två som ska sammanställa allt, för oj, oj, oj så mycket att läsa. Men så intressant att följa med i trådarna, kändes ibland som om jag satt på samma föreläsning som någon annan.

Vad var då jag och lyssnade på? Jo jag startade med Beppe Singer och hans föreläsning om 10 sätt att misslyckas som lärare. Ett varmt framträdande som gav väldigt mycket. Jag träffade en lärare senare på dagen som berättade att han kände sig styrkt i sin roll och sina tankar kring sina elever efter att ha lyssnat på Beppe.

Nästa föreläsning var om Sjöstadsskolans resa in i digitaliseringen, här berättade Karin Nygårds och Lena Lindblad Petersen om sin skolas resa. Vi fick höra om digitalt ytflyt. Vi fick höra om de fyra förstå; förstå det tekniska systemet internet – förstå sammanhanget internet – förstå sin egen del – förstå att den digitala världen är uppbyggd av kod. Karin berättade om Teachershack och om hur man arbetar med digital kunskap på Sjöstadsskolan. Lena talade om utmaningar, framtid och att få en likvärdig skola, och då särskilt den egna skolan. Jag tar med mig mycket från denna föreläsning till den skola där jag arbetar del av tid som IT-pedagog. Vi har jobbat med IT som verktyg i många år och nu är det dags att ta nästa steg. Något som jag tror kommer att bli en spännande resa.

Malin Larsson bjöd tillsammans med tre elever på en fartfylld beskrivning av hur de arbetar med sitt flippade klassrum. Ett klassrum där inte bara Malin flippar utan även eleverna. När hon insåg att det bara var hennes röst som hördes bestämde hon sig för att hon vill göra tillsammans med eleverna. Eleverna använder till exempel Twitter väldigt mycket i själva processen, sen lägger de ut den färdiga produkten på YouTube.

Sista passet på dag ett lyssnade jag på Micael Hermansson när han berättade om Grej of the day. Något som har spridit sig som en löpeld över landet efter en tidningsartikel. Facebookgruppen svämmar över av material som lärare runt om i landet friskt delar med sig av. Mikrolektioner som gör skillnad och elever som längtar till nästa Grej. Elever som lyssnar, som antecknar, som tar reda på mer och som vinner ny kunskap för att de vill. Vi fick åtta tips att ta med
1. Lägg en rejäl grund
2. Absolut inte överskatta (dom borde ju kunna jag har ju sagt det en gång)
3. Bildstöd
4. Berättandets styrka
5. Höjd ribba! Backa tillbaka och höj ribban
6. Repetera
7. Repetera mer …
8. Repetera lite till (för säkerhets skull)
Och efter lektionen fundera över vad du kommer ihåg, vad vill du berätta hemma. Repetera.

gotd

Tina Thörner pratade med värme om att vara en världsmedborgare, nog så viktigt att tänka på idag. Hon sa också att mycket handlar om attityd och inställning och att vi själva väljer vårt bemötande. De ord vi säger, får de mig och andra att vissna eller att blomstra. Tina pratade också mycket om den egna drivkraften, det gäller att hitta manualen för att vi ska vilja komma framåt och vilja lära mer.

Sista passet på SETT2015 blev för mig om STL, skriva sig till lärande i Sollentuna. Annika Agélli Genlott, doktorand i informatik vid Örebro universitet och Skolutvecklare i Sollentuna berättade om STL, hur eleverna skriver sig till lärande med digital, formativ bedömning. För att skapa de bästa förutsättningarna för alla elevers läs- och skrivutveckling arbetar man i STL med formativ återkoppling och bedömning för elever i årskurs 1-3. Detta görs genom att integrera digital teknik och digitala arenor. I arbetet med att skriva sig till läsning handlar det mycket om inspiration och förförståelse för att ge eleverna de bästa förutsättningar för att lyckas. I Sollentuna har man tagit detta ett steg längre, genom att eleverna skriver i Google docs i delade dokument. Texten förbättras, genom återkoppling och kamratrespons och när den är färdig publiceras den öppet. I och med att texten ska publiceras blir det viktigt att det är ”rätt” och det resulterar i stolta elever som får lyckas. Annika sa också att när återkopplingen kommer snabbt blir det intressant och roligt. Ibland är det nog tyvärr så att många i skolan får vänta alltför länge på återkopplingen och då har man redan släppt det aktuella arbetet. En positiv återkoppling gör dessutom att man vill arbeta mer med sin text och skriva mer. Intressant var också att man har elever i årskurs nio som arbetar med STL, eftersom det handlar om att skriva sig till lärande så fungerar det i alla årskurser. Återkoppling och publicering är bra för alla.

En del av resultatet från pilotstudien från 2013 visade att läshastigheten var marginellt högre jämfört med traditionell undervisning. Men eleverna skrev längre och mer utvecklande texter, det fanns en högre grad av samarbete och delaktighet och de hade en högre självkänsla. Annika betonar dock att teknik utan en pedagogisk förankring inte per automatik ger ett bättre resultat. När lärare deltar i STL får de också arbeta med återkoppling, vilket inte är helt lätt utan något man behöver träna en hel del på. Det viktiga som Annika återkommer till flera gånger är återkopplingen. Något som jag tycker att vi bör tänka på oavsett med vad vi arbetar inom skolan.
Eftersom jag också är den som ansvarar för ViSoL, vi skriver oss till läsning Sundsvall var det extra intressant att ta del av Annikas föreläsning och det skulle vara väldigt roligt om vårt arbete kunde utvecklas ännu mer.

stl

Vid lunchen dag två fick jag även förmånen att bli fotograferad av Kristina Alexandersson. En fotografering som Jimmie Nordberg startade som tråd på Twitter. Så vi två tillsammans med Mathias Mjörnheim fick agera framför kameran mot en betongvägg i snålblåsten i Kista. En spännande erfarenhet, så tack till dig Jimmie som drog i trådarna och tack till dig Kristina som tog dig tid.

foto-sett2015-kalexandersson

Kategorier:ASL, Konferens

Nu finns Skolstil 2 till iPad

18 december, 2013 Lämna en kommentar

Nu är den efterlängtade appen Skolstil 2 till iPad här. Med funktioner som många saknat till den första versionen av Skolstil. I arbetet med ASL och hos oss i Sundsvall som arbetar med ViSoL är det många som använder appen och just efterfrågat dessa funktioner. Nu går det att använda talsyntesen fullt ut även i offlineläge. Det går även att reglera uppläsningshastigheten. Och ett stort plus, storleken på bokstäver går att få i tre storlekar och i två gråa nyanser förutom den svarta. Slutligen finns nu också möjligheten att skriva ut övningsstenciler från appen, för att träna på till exempel skrivriktningen.

Appen kostar 49:-, det är alltså inte en uppdatering av den tidigare utan en helt ny.

Skolstil 2

Kategorier:ASL, Lärplatta

Skriva med lärplattan

I senaste numret av Datorn i utbildningen finns en artikel från Kyrkmons skola om vårt arbete med Att skriva sig till läsning. Stolta elever fick bli intervjuade och visa och berätta om hur de arbetar.

Kategorier:ASL

Forskning visar att ASL ger positiva resultat

19 april, 2013 Lämna en kommentar

iPad1Det forskas nu en del på ASL och det känns otroligt positivt att det sker. Dels har två forskare från Högskolan Dalarna följt arbetet med ASL i Sandviken och nu har också forskaren Åke Grönlund, Örebro universitet genomfört ett forskningsprojekt i skolor i Sollentuna kommun. Han berättar att metoden ”Att skriva sig till läsning” gör att eleverna lär sig läsa snabbare, men också att innehållet i deras texter har bättre kvalitet och ett mer genomarbetat språk. Om detta har Åke Grönlund skrivit en artikel i Computers & Education, ” Improving literacy skills through learing reading by writing: The iWTR method presented and tested”.

Lärplattan har gjort att det idag har blivit mycket lättare att arbeta med ASL. Den är enkel, snabb och lättstartad och det finns många olika sätt att arbeta med skrivandet. Det finns ett flertal appar i lärplattorna som gör det möjligt att skapa proffsiga publikationer, med både text, bild och film. Det multimodala har blivit lättillgängligt och det öppnar upp för eleverna att använda sig av flera sätt för att berätta.  Att det idag också är så enkelt att publicera sig, till exempel i en klassblogg, gör att eleverna får fler mottagare för sina arbeten. Här finns möjlighet till respons från klasskamrater, föräldrar och andra utanför skolan. Eleverna får verkliga mottagare för sina arbeten och responsen gör att man kan arbeta vidare med texterna. Tillsammans i klassrummet kan elever och lärare samtala om och utveckla elevernas texter, bland annat med utgångspunkt från kommentarer som ges.