Arkiv

Archive for the ‘IT-strategi’ Category

Plötsligt händer det

Plötsligt händer det, det som många har väntat på länge, regeringen beslutar om ändringar i läroplaner och kursplaner, om att stärka den digitala kompetensen. Förra veckan, under vårt sportlov, när jag njöt av några dagars ledighet i vår vackra fjällvärld, då dök det upp – i mitt Twitterflöde. Ett pressmeddelande om att en pressträff skulle hållas om digital kompetens i skolan. Yes, yes, yes kände jag och det var jag inte ensam om att känna märkte jag. Vi var många som följde flödet och såg fram emot vad som skulle sägas. Det blev ett beslut om ändringar i läroplaner och kursplaner Nu ska det äntligen hända något med digitaliseringen i skolan, nu kommer vi som arbetat så länge för att digitaliseringen ska in i skolan få stöd och hjälp i skrivningar som stödjer arbetet.

Digitaliseringen är här för att stanna, den är fortfarande ingen fluga som en viss politiker sa för ett antal år sedan. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och det kommer inte att stanna här och nu, vi går mot ännu mer digitalisering och mot så mycket som vi inte har en aning om. Det är otroligt viktigt att var och en av våra barn och unga får en likvärdig möjlighet att förstå det samhälle som de växer upp i. Här spelar skolan en mycket stor och viktig roll. För att kunna ge eleverna denna förståelse och insikt måste arbetet starta med lärare och pedagoger som är de som möter dessa unga varje dag. Men här spelar också lärarfortbildningarna en stor roll, det är viktigt att de nyutexaminerade som kommer ut i arbete har med sig kunskaper och förståelse till hur och varför digitala verktyg kan stärka undervisningen. Samt vad som behövs för att bli en medborgare med digital kompetens. I sammanhanget får inte heller rektorerna glömmas bort, det är rektor som är ansvarig och som leder verksamheten.

I sammanfattningen från regeringskansliet står att ändringarna har gjorts för att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens. Det innebär:

  • att programmering införs som ett tydligt inslag i flera olika ämnen i grundskolan, framförallt i teknik- och matematikämnena.
  • att stärka elevernas källkritiska förmåga.
  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik.
  • att arbeta med digitala texter, medier och verktyg.
  • att använda och förstå digitala system och tjänster.
  • att utveckla en förståelse för digitaliseringens påverkan på individ och samhälle.

Att programmering nu införs i flera olika ämnen har gjort att många kritiska röster höjts. Jag tycker att man tar ordet programmering väldigt bokstavligt och inte riktigt vet vad man är kritiskt emot. Men jag väljer här att länka till ett inlägg av Karin Nygårds som jag tycker beskriver, varför programmering, på ett bra och tydligt sätt.

Ändringarna i läroplaner- och kursplaner ska användas senast från och med den 1 juli 2018. Det är upp till varje huvudman att välja när ändringarna ska börja tillämpas inom tidsspannet ett år med start den 1 juli 2017. Det här innebär att det nu är dags att lägga upp en plan för hur det ska ske. När och på vilket sätt ska ändringarna genomföras, och på vilket sätt ska de rektorer, lärare, pedagoger som inte känner sig trygga med digitaliseringen få stöd och kompetensutveckling för att klara sitt uppdrag på bästa sätt. Här finns redan nu många olika resurser att tillgå. Dels finns det i många kommuner redan resurser som kan stötta och genomföra kompetensutvecklingsinsatser, dessutom har skolverket moduler för digitalisering som kan användas i arbetet för att öka kompetensen inom området. Men det gäller att de styrande, både politiker och tjänstemän i våra kommuner inser det stora behovet av fortbildning som kommer att behövas för att de nya skrivningarna ska ge de resultat för våra elever som de är tänkta att göra. Annars kan det till och med bli tvärt om. Det tror jag att jag skriver om i ett annat inlägg.

Visst det är positivt att beslutet om ändringarna har kommit. Men kvar finns min undran vad händer med den övergripande nationella it-strategin? För att kunna arbeta enligt de nya ändringarna måste det finnas möjligheter i form av hårdvara och tillgänglighet. Helt enkelt vad ska eleverna använda för verktyg och hur ska det möjliggöras på varje enskild skola. Det känns otroligt viktigt för likvärdigheten att vi även får det stödet som en nationell it-strategi ger.

Yes, jag är glad, yes, det händer något. Men, det behövs mer!

 

 

Kategorier:IT-strategi

Digitaliseringsprocessen från då – till nu – till framåt

2 december, 2016 Lämna en kommentar

Jag har lyssnat på ett avsnitt av Lärpodden, där Mathias Mjörnheim och Anna-Lena Unnis intervjuar och reflekterar kring Digital tillgänglighet. De har intervjuat ett antal personer i Sundsvall som på olika sätt är en del i arbetet med digitaliseringen av skolan. En av de intervjuade var jag, och jag fick berätta om den resa vi gjort på Kyrkmons skola och om vart vi är på väg. När jag nu lyssnat på alla intervjuerna i sin helhet, ser jag skillnader i satsningar, men jag ser också väldigt många likheter. Det jag framförallt slås av, är att dessa skolor har samma mål för sitt arbete med digitala verktyg. Att öka elevernas måluppfyllelse, att ge varje elev en möjlighet att nå sina mål och att få utveckla sig utifrån sin förmåga. Det är inte för att det är spännande och häftigt, utan i allt man gör på dessa skolor är det med elevens bästa för ögonen. Man är också villig att på olika sätt dela med sig till kollegor på andra skolor som inte kommit lika långt, det finns inget självändamål utan det är utveckling i skolan som gäller.

Katarina Eriksson, it-strateg berättar om den långsiktigta digitaliseringsprocess som bedrivits inom Barn- och Utbildning i Sundsvall under många år. Där fokus legat på den digitala infrastrukturen och fortbildningen av pedagoger, allt för att det inom förskolor och skolor ska finnas en likvärdighet. Den it-plan som finns och som återkommande revideras är ett bra stöd i den process som pågår.

En annan mycket viktig sak som dessa intervjuer visar på och som alla är överens om är vikten av att skolledningen driver dessa frågor och att det finns en stor tydlighet. Rektor har här också gett mandat till pedagoger som driver dessa frågor på sina skolor. De har skapat möjlighet för omvärldsbevakning, låtit pedagoger delta i skolkonferenser som till exempel SETT. Åter tillbaka på sin skola har fortbildning skett på olika sätt. Genom inspiration, spridandet av nya idéer och tips, men också genom fortbildning som individanpassats så att varje person som behöver det får stöd och hjälp att komma vidare på sin väg mot en mer digital vardag.  Det är då man blir varse om vad it faktiskt kan tillföra undervisningen och det väcks en nyfikenhet att prova på och testa själv. Det ställs frågor och det delas exempel kollegor emellan. Några har själva föreläst på Mittlärande och på så sätt fått en möjlighet att dela med sig till kollegor från andra skolor. Detta har även lyft den enskilde individen som föreläst. Dels genom att man när man sätter ord på sitt görande får syn på mycket som sen kan leda framåt, men det gör även att man växer som pedagog och människa när man får berätta för andra. Detta är en viktigt bit i digitaliseringsprocessen, det kollegiala lärandet och vad som kommer ut av det.

440672445

Dessa skolor arbetar också systematiskt med sina lokala it-handlingsplaner. Det måste finnas en tanke med varför satsningar görs, vad som är målet med dem och hur de ska uppnås. När det gäller tekniken, har inte de här skolorna haft mer pengar än andra. De har bara prioriterat om och valt att ta utav sina läromedelspengar till digitala verktyg. Detta eftersom de ser att ett digitalt verktyg är ett läromedel på många sätt. Allt handlar om hur och vad det används till.

Verktygen som används skiljer sig lite åt. Någon skola satsar fullt ut på iPads, någon provar på Chromebooks och någon blandar enheter. Det är okej att använda elevernas egna enheter för att öka på tillgängligheten och kunna arbeta utifrån den pedagogik man tror på även om antal enheter inte finns för alla. Här tycker jag att Peter Blomqvist har ett bra tänk, när han berättar om när hans elever använt sig av sina egna mobiler, då har det alltid varit två till en. På så sätt blir ingen utpekad för att man inte har en egen mobil/enhet.
De intervjuade är också överens om att det inte är ett verktyg som gäller. Det finns inget som kan göra allt utan det måste få vara olika på olika skolor, inom olika ämnen och utifrån de behov som en elev har. Det går idag också väldigt bra att använda sin egen privata enhet, BYOD, eftersom elever och personal i Sundsvall har tillgång till det trådlösa nätet Eduroam. Det öppnar också upp för att kunna använda molntjänster. Något som känns som nästa steg. Just att kunna vara oberoende av enhet, tid och plats för att kunna arbeta med skolarbete. Under hösten har det pågått ett pilotprojekt på Kyrkmons skola och Stöde skola där de använt sig av G Suite. Ett projekt som i dagarna utvärderats av elever och pedagoger och som det ska bli spännande att få ta del av.

5793956577

För mig och säkert många med mig är det vad vi ser i kikaren framåt. De möjligheter som en molnbaserad plattform faktiskt ger. Men framförallt väntar vi på att den Nationella it-strategin ska sjösättas. Den kommer att bli ett stort stöd och en hjälp i den fortsatta digitaliseringsprocessen runt om i landet. Slutligen tänker jag så här, efter att ha lyssnat på lärpodden, att den gemensamma nämnaren för dessa skolor är att de har en vision, de vet varför och de vill ligga i framkant. Allt för att ge sina elever de bästa förutsättningar för lärande.

 

På söndag tänder vi det andra ljuset, ha en bra helg!

Den viktigaste resursen

18 november, 2016 Lämna en kommentar

Den viktigaste resursen är den som finns lokalt på den egna enheten. Den person som är nära och som känner till möjligheter, svårigheter och tillgångar. Det gäller inom många områden, det område som jag tänker på i det är inlägget är it i skolan och våra it-inspiratörer som vi har i Sundsvall. Inom förskolor och skolor i Sundsvalls kommunala skolor ska det enligt Barn- och utbildnings it-plan finnas en it-inspiratör per 300 elever. Inom förskolan en eller flera, beroende på hur många avdelningar som finns. Jag kommer här att skriva om it-inspiratörer i skolan, eftersom jag inte har så stor erfarenhet av förskolan. Men det betyder inte att det inte är lika viktigt i förskolan.

Det behöver naturligtvis inte heta it-inspiratör, jag kommer att skriva så eftersom det är det vi kallar dessa resurspersoner i Sundsvall. Det viktiga är att det finns någon som har det där lilla extra ansvaret att tänka hur och varför it ska vara en del av vardagen för elever och pedagoger. Självklart är det viktigaste att det står i våra styrdokument, men det räcker inte alltid för att motivera alla. Det gäller att se vinster i vardagen. Det gäller att förstå, att rätt använt är digitala verktyg ett medel för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. Våra elever får också använda sig av dagens verktyg i ett sammanhang, det blir på riktigt. Eleverna får tillgång till verktyg som många gånger ökar motivationen, när de får använda tjänster och sätt att arbeta på som de redan gör privat hemma. De får göra det på nya sätt, de får till exempel skapa film i ett pedagogiskt syfte med målet att komma vidare i sin inlärning, att tillskaffa sig nya erfarenheter och kunskaper. Men, inte bara gamla vanliga verktyg, utan även nya. Idag används molntjänster i många kommuner och skolor, det kan till exempel vara Office365 eller G Suite for Education. Här saknar många elever kunskap om hur de ska hantera och arbeta i molnet. Det behövs guidning av pedagoger som ser möjligheter, bland annat till att arbeta formativt i delade dokument. Via dessa molnbaserade tjänster får elever och pedagoger nya redskap till samarbete, att komma vidare och förbättra sina arbeten. På så sätt skapas en ökad möjlighet för eleverna att nå sina mål. Jag skulle kunna skriva mycket mer om detta, men det får vänta till ett annat tillfälle.

6001236724

Märker att jag seglar iväg ifrån det jag tänkte skriva om idag, det skulle handla om den viktigaste resursen, den person på skolan som rektor ger uppdrag åt att ligga i framkant och att pusha på sina kollegor i användandet av digitala verktyg. Den person som omvärldsbevakar och följer med i vad som sker inom området. Den person som får tillfälle att förmedla vidare till sina kollegor, genom att berätta och att samtala, och också gärna genom att fortbilda på sin egen enhet. Det kan till exempel ske via workshops. Den personen ser också kollegor som gör bra saker som övriga kollegor skulle behöva ta del av, det gäller att lyfta varandra så att var och en får känna en stolthet över sitt arbete. Naturligtvis gäller det inom alla områden och inte bara där it är involverat. Men inom en snar framtid, vilket i alla fall jag hoppas på, kommer varje elev ha en egen enhet. It är inget självändamål, utan ingår på ett naturligt sätt inom det mesta. Ibland mer, ibland mindre, ibland inte alls.

Men inget av detta fungerar om det inte finns en rektor bakom, en rektor som stöttar och ger personen tid och möjligheter att utföra sitt uppdrag. Hur det sker kan naturligtvis se ut på många olika sätt. Det bästa, enligt mig, är att ge tid, för med tid att utföra ett uppdrag då ökar möjligheten att det kommer något bra ut av det. Tyvärr ser det inte ut så idag, det är ytterst få som får denna tid, utan det ska rymmas inom det övriga uppdraget. Då kanske en rektor kan styra om tiden så att personen ifråga inte behöver delta på alla möten som övrig personal har, eller att det går att plocka bort något annat. Det räcker inte enbart med avsatt tid att utföra uppdraget, det behövs även tid på arbetslagsträffar och APT:n. It-inspiratören måste få tid att prata om det som sker i omvärlden, berätta om nyheter som är på gång. Det behövs också tid att få visa goda exempel från den egna skolan. Genom att lyfta varandra får vi en ökad förståelse för de möjligheter som digitala verktyg ger.

Att ha en it-inspiratör är ett sätt att få en bättre snurr på it som ett pedagogiskt verktyg och då är det viktigt att någon har ett ansvar att ligga lite i framkant. Det behövs även för likvärdigheten. För om vi ska vi få en någorlunda likvärdig skola, om vi ska kunna ge våra barn och elever samma möjligheter att gå vidare och att i sin inlärning få nyttja alla de resurser som idag finns via appar, lärplattor, datorer, webbtjänster och kompensatoriska verktyg då måste vi tänka på hur. På hur vi ska använda våra digitala verktyg, och det är här it-inspiratören spelar en stor och viktig roll. Alla på en skola har inte intresset, alla har inte kunskapen och inte heller alltid orken att själv hänga med. Men finns den viktiga lokala it-inspiratören som en resurs, då har vi stora möjligheter att komma vidare.

Du som är it-inspiratör eller denna den viktigaste resursen, du är viktig!

 

Snart helg igen, njut av ledigheten och ha det gott!

 

 

Digitala verktyg i skolan – varför och hur!

Under torsdagen på Framtidens lärande pratade jag på ett av de inspirationsmöten som anordnades. Här berättade jag om hur vi på Kyrkmons skola arbetat, arbetar och tänker framåt. Det är svårt att göra detta på endast 20 minuter, men jag hoppas att det i alla fall gav lite inspiration och tankar om varför man ska jobba med digitala verktyg och hur man kan göra det. Alla behöver inte göra samma sak, det handlar mer om att göra det som är relevant för grupp, ålder, tillfälle och annat som kan tänkas styra varför man ska använda sig av digitala verktyg just där och då, här och nu. Viktigt är att vara medveten om varför du ska använda just det verktyget, den webbresursen eller den appen, då blir det riktigt bra och något som lyfter och tar lärandet till en ny nivå. Prata om det tillsammans och i ledningsgruppen, sen är det bara att köra!

Presentationen kan du kika på här.

En trappa av Guld

8 maj, 2015 2 kommentarer

Onsdag och torsdag denna vecka var jag tillsammans med flera andra i Stockholm på Framtidens lärande. Det var som alltid många bra föreläsningar och möjligheter att träffa kollegor från andra delar av landet. I år var det dock en lite annorlunda konferens eftersom det nyinstiftade priset Guldtrappan skulle delas ut för första gången. En process som har pågått under nästan ett år och där fem kommuner i oktober 2014 fick veta att de var nominerade. Juryn har tittat på sju kriterier och dessa är:
1. vision, strategi och plan för digital skolutveckling
2. digital infrastruktur
3. digitala lärresurser och verktyg
4. pedagogiskt ledarskap
5. inkludering av alla elever
6. digitalt förändringsarbete
7. pedagogiskt erfarenhetsutbyte

Sundsvall, var tillsammans med Botkyrka, Falkenberg, Sandviken och Sollentuna en av dessa fem. Juryn reste i början av året runt och besökte alla fem kommunerna. Vår kommun fick besök under Mittlärande i februari och vi fick där presentera vårt arbete. Därefter blev det en väntan fram till nu i maj, då vinnaren skulle presenteras på Framtidens lärande.

Alla fem kommuner deltog också i olika seminarier och inspirationsmöten där vi fick möjlighet att berätta om och dela med oss till varandra om vad som sker inom olika områden när det gäller IT i skolan.

På onsdagen klockan 17.30 var det så dags att presentera den vinnande kommunen, som år 2015, det första året priset delas ut, blev SUNDSVALL. Vi vann!!!!!! Så fantastiskt roligt, härligt och helt underbart. Att allt vi gör tillsammans på olika nivåer och inom olika områden ledde fram till vinst sporrar till fortsatt arbete och en ambition om att bli ännu bättre.

IMG_2523
Jag fick äran av att hålla i priset en stund:)

Juryns vinnarmotivering löd som följer:
”Till vinnare av Guldtrappan 2015 har juryn utsett Sundsvall, för ett inspirerande brett utvecklingsarbete, en stark ledningsgrupp, en likvärdig digital omvandling, stabilt uppbyggt i samverkan med andra aktörer, såsom skolfederation, läromedelsförlag, skoldatatek och högskola där bitvis framsteg uppnåtts särskilt inom skriv- och läsundervisning men med utmaningen att vända elevresultaten.

GAFE – möjlighet i skolan

Jag har länge själv jobbat med Googles olika möjligheter. Jag delar dokument och annat med kollegor när vi arbetar i gemensamma projekt. Utan den möjligheten skulle det bli ett evinnerligt skickande av filer via mail och ett antal mil i resor för att kunna samarbeta på ett bra sätt. Men tack vare Googles delnings- och samarbetsmöjligheter så flyter arbetet som en dans.

Under lång tid har jag väntat och längtat att det ska bli möjligt även för elever och lärare att använda sig av detta. Givetvis både går och görs det redan idag. Elever skriver och sparar och det finns möjligheter för läraren att följa med i processen, men det går inte att använda den potential som finns. Eller går gör det naturligtvis, och det görs säkert ibland också, trots att det inte är tillåtet enligt Datainspektionen.

Men nu, äntligen, har en kommun fått klartecken och som första kommun klarat av granskningen av Datainspektionen. Simrishamn har slutit ett avtal med Google och det banar nu väg för andra att arbeta mot ett eget avtal. För så är det, varje huvudman måste själv sluta ett avtal om GAFE (Google Apps For Education). Men det förenklas nu av att det finns någon som gjort det. Dessutom delar Simrishamn med sig av dokument som kan vara till stor hjälp när det är dags att skapa egna. Även kommuner som Malmö och Helsingborg delar med sig av sina dokument som de tagit fram i sitt arbete mot att använda GAFE i skolan.

För mig triggas nu en hel del tankar igång, tankar på vad som går att göra i skolan. Det är bland annat enkelheten för elever att skriva i dokument och sen öppna på vilken enhet som helst. Möjligheten att dela med andra elever, inte bara på skolan, för att samarbeta och för att jobba med kamratbedömning. Möjligheten att dela med lärare för att där löpande få respons och återkoppling. Möjligheten för läraren att på ett enkelt sätt dela dokument med eleverna. Det är dessutom inte bara dokument, det är så mycket annat som går att göra. Använda och dela kalkylark, presentationer, formulär för enkäter och utvärderingar med mera, med mera.

kjarrett_-_C- (1)

Årsklocka tänker jag, eftersom jag är på gång att skapa en tillsammans med en kollega. Helt suveränt att då använda sig av Google kalender. Skapa en kalender som heter Årsklocka för …. och sen dela den med berörda. Om sen alla har en Google kalender, hur enkelt är det inte då att se vad och när olika saker ska göras om det dyker upp i det vanliga flödet. Det blir enkelt och det spar tid.

När vi arbetar med ViSoL, tänk om eleverna då kunde skriva sina texter så att övriga i klassen kunde kommentera och ge feedback. Vad det skulle vara utvecklande för skrivandet och vad det skulle uppmuntra till att vara positiva och hjälpsamma mot varandra.

Kanske blir det så att det kommer in Chromebooks i skolan. Ett billigare alternativ och en dator som startar snabbt och är kopplat till ett eget konto. Jag drömmer och jag längtar! Nu hoppas jag att vår kommun tar steget och ger oss som är verksamma i skolan den här möjligheten.

Vi blickar framåt

Förra veckan var jag och mina kollegor i Net21 med på chefsdagen för förskolechefer och rektorer inom grundskola och gymnasium. En heldag med fokus på IT i skolan. På förmiddagen fick vi ta del av när Jan Hylén och Mats Östling berättade om vad som sker i omvärlden idag. Vi fick fundera över, vilka kompetenser är det som är viktiga i skolan idag för att våra elever ska kunna möta framtiden. Väldigt många yrken som dessa elever kommer att möta när det är dags, de finns inte ens idag.

Dagen avslutades med att cheferna delades upp i grupper för förskolechefer, rektorer för grundskolans tidigare år, grundskolans senare år, samt gymnasieskolan. I varje grupp var det en Net21-ansvarig och några Pior som arbetar mot den åldersgruppen. Här gavs tillfälle att prata om vikten av en IT-handlingsplan och hur man ska tänka när man arbetar fram en sådan. Det visades också en mängd exempel på hur man kan arbeta med digitala verktyg och webbresurser i verksamheten. Något som visade sig ge en hel del aha-upplevelser om hur dagens lärare kan arbeta i skolan för att göra skolan som en del av den värld vi lever i. Som också gör att våra elever tycker att det blir mer meningsfullt och faktiskt roligt och intressant i skolan.

Tankar som jag får efter denna dag, är att vi måste bli ännu tydligare med att digitaliseringen i förskola och skola är en viktig fråga för förskolechefer och rektorer och att digitaliseringen faktiskt inte är frivillig. Det handlar om att vara uppdaterad när det gäller teknik, trender och vad som sker i omvärlden. Som ledare måste man vara en förebild och använda sig av de möjligheter och verktyg som finns och som kan underlätta i rollen som chef. Det går naturligtvis inte att ensam hålla sig uppdaterad om allt som sker i omvärlden. Därför är en IT-pedagog och intresserade lärare bra resurser som kan underlätta för skolans ledning när beslut inom detta område ska fattas.

Några av de egenskaper som kommer att efterfrågas i framtiden är att kunna hitta nya lösningar, se nya möjligheter, presentera framför en publik och ha en analytisk förmåga. Inom skolan måste vi därför fundera över och planera för hur vi ska göra för att våra elever ska kunna utveckla dessa egenskaper. Det livslånga lärandet som vi pratat om länge nu, är otroligt viktigt, viktigare nu än någonsin. Människor kommer att arbeta längre, och kommer att göra fler karriärbyten, och det är något som skolan måste förbereda för. Imorgon kommer de flesta inte att fortsätta inom samma yrke och frågan om vad du är kommer att ändras till vad gör du?

Brad Flickinger student_ipad_school – 002

I och med att fler och fler elever använder sig av digitala verktyg och webbresurser blir processen viktigare och viktigare, och frågan är, hur bedömer vi det i skolan. Hur ska en lärare tänka och bedöma elevernas arbeten när de ständigt är i en förändringsprocess. Det är någon vi måste fundera över och prata om i våra arbetslag. Det kommer inte heller att se likadant ut i våra klassrum, med det menar jag att den tiden är nog snart över när alla elever har en dator, eller en iPad och använder samma program/app. Det blir vanligare och vanligare att eleverna vill och får ta med sig sin egen enhet, BOYOD,  och då ställs det krav på en flexiblare lösning i klassrummet. Det ställer också andra krav på pedagogen, men det behöver inte betyda att man som lärare måste kunna varje specifik enhet. Utan det handlar mer om att kunna hantera den mångfald som kommer att finnas i klassrummet. Att det är innehållet som blir det centrala och verktyget det som används för att genomföra en uppgift. Men verktyget kommer att ge så många fler möjligheter. Det blir inte bara text som produceras, det kan lika gärna handla om bild, ljud och film. Det gör att fler elever får lyckas och får chansen att producera och leverera produkter som sen bedöms. I och med att vi får in olika verktyg i klassrummet blir betydelsen av webbaserade produkter och läromedel mycket större. Jag tycker i alla fall att det är en spännande och intressant framtid vi går emot!