Archive

Posts Tagged ‘kollegialt lärande’

Sociala medier, mötesplats och kollegialt lärande

3 februari, 2017 Lämna en kommentar

Vi pratade några stycken häromdagen om att det är så få lärare och andra pedagoger som använder Twitter och andra sociala medier på ett arbetsrelaterat sätt. Visst, det är många där ute, men sett till det antal som finns är det en liten del. Vad kan det bero på? Det finns naturligtvis många orsaker, men jag tror nog att den vanligaste är att man inte riktigt vet vad man ska ha Twitter till. Jag kan tycka att det är synd att det är på det viset. För att vara en del av det flödet och att läsa bloggar där andra inom skolan skriver ner sina tankar, funderar och vrider på saker och ting, och naturligtvis delar med sig av tips och annat ger så otroligt mycket tillbaka.

Twitter har funnits sen våren 2006, i snart elva år, och själv har jag varit en twittrare sen augusti 2009. Jag kan helt ärligt säga att jag skulle ha missat så mycket om jag inte hade varit en del av detta. Det är här jag först får reda på vad som händer, vad som är på gång inom skolan och inom andra intressanta områden. Det är här jag möter andra inom skolsverige som arbetar i övriga delar av landet och det är här jag på ett snabbt och enkelt sätt kan dela med mig av sånt som jag eller mina kollegor gör. Tillsammans delar vi, samtalar och möts och det leder till utveckling. Det leder till utveckling av mig själv, det leder till utveckling av den verksamhet jag för tillfället arbetar i och det skapar en gemenskap med andra som jag inte skulle ha möjlighet till annars.

5979587149

Jag vet att många idag är medlem i en eller flera Facebookgrupper och det är också ett sätt att ta del av inspiration och samtala kring ämnen som just den gruppen är till för. Självklart är det ett mycket bra sätt att delta och känna gemenskap, få/ge tips, stöd och idéer. Jag är själv med i ett antal sådana, men i en grupp blir det väldigt styrt inom just det område som gruppen är till för. Bra naturligtvis, men det blir som en ämneskonferens och det ger inte någon input från andra områden. Därför tycker jag att Twitter är bra, för där kan jag välja att följa många inom väldigt många olika områden. Här gäller det naturligtvis att vara lite öppen och gå utanför sin egen bubbla när man väljer vilka man följer.

Lite tips om hur du kommer igång, starta upp ett konto, leta reda på någon som du vet är en twittrare och som du känner arbetar inom det som du är intresserad av. Det kan till exempel vara någon inom skola överlag, en rektor, en forskare eller någon annan. Se vilka den personen följer och välj att följa någon av dem. Sen kommer det att ge sig själv och du kommer att öka på personer du följer. Börja skriva några inlägg, känn dig för, men framförallt börja delta och jag är säker på att du kommer att få så mycket nytta och glädje av denna gemenskap.
Jag har skrivit lite om hur du kan komma igång på Net21:s utbildningssida.

Förutom microbloggen Twitter, finns alla fantastiska bloggar där lärare och pedagoger runt om i landet skriver och delar med sig. Här kan jag också tycka att om du har möjlighet, välj att följa och läsa några av dessa. Tänk det som om du läser en artikel i en tidning eller en bok. Här läser du något som någon har skrivit nu idag i realtid och det är väldigt aktuellt. Du ska naturligtvis ta det för vad det är, någons egna privata inlägg. Men ändå, det väcker ofta tankar åt det ena eller andra hållet och efter att ha läst har du på ena eller andra sättet fått nya insikter. Det finns många olika sätt att följa ett antal bloggar på, jag använder Feedly som är en gratis RSS-läsare. Här prenumererar jag på ett antal bloggflöden. Feedly finns för webb, Android och iOS, och när jag läst ett inlägg på till exempel min surfplatta, då markeras det även som läst i min smartphone och i min webbläsare. Det är ett enkelt sätt att följa olika bloggar som passar mig bra.

8539048913

Många kan tycka att det blir stressande att följa och vara en del av många olika sociala medier. Men tänk då efter på vilket sätt du deltar. Ha inte push-notiser aktiverade så att du störs av att ständigt bli påmind om att det händer något nytt. Tänk istället att det är som att plocka upp en tidning eller en bok, läs när du har möjlighet. Sitt i lugn och ro och skrålla igenom ditt flöde och läs det som känns intressant för dig. Men glöm inte bort det:) kika in då och då och jag lovar du kommer att få så mycket nytta och glädje av ditt nya liv på sociala medier.

Vill du följa mig så heter jag @ithelene på Twitter och min blogg, ja den har du ju redan hittat till;)

Ha det gott, vi ses någonstans på någon plats!

 

 

Digitaliseringsprocessen från då – till nu – till framåt

2 december, 2016 Lämna en kommentar

Jag har lyssnat på ett avsnitt av Lärpodden, där Mathias Mjörnheim och Anna-Lena Unnis intervjuar och reflekterar kring Digital tillgänglighet. De har intervjuat ett antal personer i Sundsvall som på olika sätt är en del i arbetet med digitaliseringen av skolan. En av de intervjuade var jag, och jag fick berätta om den resa vi gjort på Kyrkmons skola och om vart vi är på väg. När jag nu lyssnat på alla intervjuerna i sin helhet, ser jag skillnader i satsningar, men jag ser också väldigt många likheter. Det jag framförallt slås av, är att dessa skolor har samma mål för sitt arbete med digitala verktyg. Att öka elevernas måluppfyllelse, att ge varje elev en möjlighet att nå sina mål och att få utveckla sig utifrån sin förmåga. Det är inte för att det är spännande och häftigt, utan i allt man gör på dessa skolor är det med elevens bästa för ögonen. Man är också villig att på olika sätt dela med sig till kollegor på andra skolor som inte kommit lika långt, det finns inget självändamål utan det är utveckling i skolan som gäller.

Katarina Eriksson, it-strateg berättar om den långsiktigta digitaliseringsprocess som bedrivits inom Barn- och Utbildning i Sundsvall under många år. Där fokus legat på den digitala infrastrukturen och fortbildningen av pedagoger, allt för att det inom förskolor och skolor ska finnas en likvärdighet. Den it-plan som finns och som återkommande revideras är ett bra stöd i den process som pågår.

En annan mycket viktig sak som dessa intervjuer visar på och som alla är överens om är vikten av att skolledningen driver dessa frågor och att det finns en stor tydlighet. Rektor har här också gett mandat till pedagoger som driver dessa frågor på sina skolor. De har skapat möjlighet för omvärldsbevakning, låtit pedagoger delta i skolkonferenser som till exempel SETT. Åter tillbaka på sin skola har fortbildning skett på olika sätt. Genom inspiration, spridandet av nya idéer och tips, men också genom fortbildning som individanpassats så att varje person som behöver det får stöd och hjälp att komma vidare på sin väg mot en mer digital vardag.  Det är då man blir varse om vad it faktiskt kan tillföra undervisningen och det väcks en nyfikenhet att prova på och testa själv. Det ställs frågor och det delas exempel kollegor emellan. Några har själva föreläst på Mittlärande och på så sätt fått en möjlighet att dela med sig till kollegor från andra skolor. Detta har även lyft den enskilde individen som föreläst. Dels genom att man när man sätter ord på sitt görande får syn på mycket som sen kan leda framåt, men det gör även att man växer som pedagog och människa när man får berätta för andra. Detta är en viktigt bit i digitaliseringsprocessen, det kollegiala lärandet och vad som kommer ut av det.

440672445

Dessa skolor arbetar också systematiskt med sina lokala it-handlingsplaner. Det måste finnas en tanke med varför satsningar görs, vad som är målet med dem och hur de ska uppnås. När det gäller tekniken, har inte de här skolorna haft mer pengar än andra. De har bara prioriterat om och valt att ta utav sina läromedelspengar till digitala verktyg. Detta eftersom de ser att ett digitalt verktyg är ett läromedel på många sätt. Allt handlar om hur och vad det används till.

Verktygen som används skiljer sig lite åt. Någon skola satsar fullt ut på iPads, någon provar på Chromebooks och någon blandar enheter. Det är okej att använda elevernas egna enheter för att öka på tillgängligheten och kunna arbeta utifrån den pedagogik man tror på även om antal enheter inte finns för alla. Här tycker jag att Peter Blomqvist har ett bra tänk, när han berättar om när hans elever använt sig av sina egna mobiler, då har det alltid varit två till en. På så sätt blir ingen utpekad för att man inte har en egen mobil/enhet.
De intervjuade är också överens om att det inte är ett verktyg som gäller. Det finns inget som kan göra allt utan det måste få vara olika på olika skolor, inom olika ämnen och utifrån de behov som en elev har. Det går idag också väldigt bra att använda sin egen privata enhet, BYOD, eftersom elever och personal i Sundsvall har tillgång till det trådlösa nätet Eduroam. Det öppnar också upp för att kunna använda molntjänster. Något som känns som nästa steg. Just att kunna vara oberoende av enhet, tid och plats för att kunna arbeta med skolarbete. Under hösten har det pågått ett pilotprojekt på Kyrkmons skola och Stöde skola där de använt sig av G Suite. Ett projekt som i dagarna utvärderats av elever och pedagoger och som det ska bli spännande att få ta del av.

5793956577

För mig och säkert många med mig är det vad vi ser i kikaren framåt. De möjligheter som en molnbaserad plattform faktiskt ger. Men framförallt väntar vi på att den Nationella it-strategin ska sjösättas. Den kommer att bli ett stort stöd och en hjälp i den fortsatta digitaliseringsprocessen runt om i landet. Slutligen tänker jag så här, efter att ha lyssnat på lärpodden, att den gemensamma nämnaren för dessa skolor är att de har en vision, de vet varför och de vill ligga i framkant. Allt för att ge sina elever de bästa förutsättningar för lärande.

 

På söndag tänder vi det andra ljuset, ha en bra helg!

Efter Mittlärande

Nu har det mesta lagt sig efter konferensen Mittlärande som genomfördes den 17 och 18 februari.  Visst känns det lite tomt när ett arbete som pågått från i maj 2014 och fram till februari 2015 plötsligt tar slut. Men det kan vara skönt att få  landa ett tag för att köra igång igen, med nya visioner och mot nya mål, ett av dessa är förhoppningsvis ett Mittlärande 2016.

Vad var det då som hände där upp på Södra berget? Jo, ett kollegialt lärande i stort format. Det var föreläsningar, utställningar och framförallt samtal, samtal och återigen samtal. Inspiration som leder till samtal som leder till nya tankar som kan användas i den egna undervisningen. Men nu är det otroligt viktigt att ta till vara på de nya tankar som väcktes under dessa dagar. Viktigt, för annars riskerar de att glömmas bort och hamna någonstans långt ner i alla göranden som måste utföras. Hur ska vi då göra för att det ska bli något bra av detta. Ett sätt är att bli konferenssmart.

När det gäller vad som sker efter en konferens, så kan man nog säga att det nästan är den viktigaste delen i det lärande som sker. Fundera på vad du fick med dig, vilka tankar och vilka kunskaper? Vad behöver du göra för att det ska bli till verklighet i din vardag? Behöver du mer fortbildning, är det någon annan pedagog i din närhet eller i en annan del av landet som du skulle vilja knyta kontakt med? Eller är det något annat som du känner att du behöver för att jobba mot nya mål? Fundera över vad det skulle kunna vara, och ta sen tag i det på en gång. För om du väntar då är risken stor att det inte blir av och du fortsätter på samma sätt som tidigare. Vad kan ni i arbetslaget göra för att dela med er av det ni varit med om? Försök att lägga in tid för samtal och reflektion tillsammans. Det är så viktigt att vi inte missar den biten, för det är detta som leder framåt mot en ännu bättre skola.

En konferens – ett kollegialt lärande

11 november, 2014 Lämna en kommentar

När jag läser Edward Jensingers blogginlägg, ”Vi kan själva”, då känner jag att det var just så vi kände och tänkte förra hösten när vi drog igång planeringen för vår egen konferens Mittlärande. I flera år var vi många som kände att vi skulle vilja att fler skulle få möjlighet att lyssna på föreläsare från övriga landet. Föreläsare som ligger i framkant när det gäller skola och lärande. Men också lyfta fram alla lokala pedagoger som gör så mycket bra i sin egen verksamhet. Men det fungerar inte att skicka alla till olika konferenser, den ekonomin finns inte, så därför måste man hitta alternativa lösningar. Och en alternativ lösning behöver inte vara en dålig lösning. För just möjligheten att kunna del av föreläsningar av kollegor i det egna närområdet, det kan vara nog så viktigt och lärorikt. Just detta att man ser att det behöver inte vara så krångligt, det behöver inte vara den allra värsta tekniken, det går ändå, det är sånt som kommer fram vid sådana här tillfällen.

Och äntligen förra hösten blev det verklighet, vi fick okej av Barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra en konferens. Ett samarbete mellan CFK (Centrum för kunskapsbildning), Mediotek Sundsvall och Net21 som ledde fram till Mittlärande 2014. Konferensen mottogs med öppna armar och när vi utvärderade så var det överlag positivt. Det finns alltid förbättringsområden och det är tur det, att det finns möjligheter att göra ännu bättre. Men det som uppskattades av många var just det kollegiala lärandet. Att man fick ta del av kollegors sätt att arbeta och fick tid att samtala med kollegor om det man just lyssnat på, att man inte var ensam på en föreläsning utan att man delade det med andra. En annan sak som också nämndes var möjligheten att få välja själv. Som en lärare sa, ”Det mest fantastiska är att jag får välja helt själv vad jag vill lyssna på, det är ingen annan som bestämmer åt mig”. Och naturligtvis, en stor vinst var att få lyssna på de externa föreläsarna. Pedagoger som man kanske bara hört talas om, de fanns nu på hemmaplan och så många fick möjligheten att lyssna på dem.

Dessutom fanns det utställare för läromedel och andra produkter, samt från de egna enheterna inom Barn- och utbildning. Och inte att förringa den fantastiska miljön som Södra Berget erbjuder. Det blev verkligen en dag som man pratade länge om. Men gav dessa dagar något då? Hände det något i verksamheten? Vi som arbetade med Mittlärande har i olika sammanhang träffat på pedagoger och besökt förskolor och skolor, och ja, det har hänt något. Det kanske hade skett i alla fall, det är inget vi kan svara på. Men vi har sett att man provat på nya sätt att tänka och arbeta, att man provat andra verktyg och andra lösningar. Vi har sett att fler personer i vår omgivning har dykt upp på sociala medier och deltar i det ännu vidare kollegiala lärandet. Och varje litet steg, kan öka möjligheten för fler elever att nå en ökad måluppfyllelse och göra så att arbetet för våra pedagoger blir lite intressantare och roligare. För visst måste vi väl få ha roligt på jobbet, både pedagoger och elever!

Och nu är det dags igen. Den 17 och 18 februari genomförs Mittlärande 2015. Ännu ett tillfälle att inspireras, lära nytt, nätverka och samtala. Tillsammans kan vi så mycket mer.