Arkiv

Posts Tagged ‘Möjligheter’

Drömmen som blev verklighet

13 januari, 2017 1 kommentar

I flera, flera år har jag önskat, arbetat för och hoppats att pedagoger i vår kommun ska få möjlighet att använda sig av Googles verktyg i skolan. Som it-pedagog är jag alltid ute och nosar och tar del av vad som händer i omvärlden. För att sen kunna föra det vidare till kollegor inom förskola och skola. Då skolan är den verksamhet som jag kan mest om blir det mycket mot just skolan. Känner jag att jag stöter på något som kan vara bra för förskolan då skickar jag det vidare till mina kollegor som är bättre på det.

Det hände en gång i en tid för länge sen att jag upptäckte mer och mer av vad Google docs, formulär och de andra verktygen kunde göra för samarbete, åtkomst och lagring. Jag lyssnade på föreläsningar på BETT, på SETT och Framtidens lärande. Jag läste det mesta jag kom över på webben, i bloggar och i artiklar som andra delade med sig av. Ett intresse väcktes och jag såg så många möjligheter som skulle förenkla vardagen

Jag började använda det mer och mer själv och ju mer jag använde mig av olika funktioner desto mer såld blev jag. Tiden gick och den ena kommunen efter den andra gick med i GAFE som det då hette, numera G Suite. Men vi då, när var det vår tur? I olika grupperingar som jag sitter med i, tog jag nästan alltid upp frågan om GAFE, jag blev nog ibland den där lite tjatiga, men kollegorna tog det med glimten i ögat. Det var inte aktuellt, och vi skulle vänta, och jag som har så svårt att vänta. Det var inte lätt, det säger jag bara. På skolan som jag arbetat på i många år, har vi alltid varit först på det mesta. För jag kunde inte vänta, har haft tur i alla år att de rektorer som funnits på skolan har varit framåt och sett möjligheter i det mesta. Vi var bland de första som genomförde PIM i kommunen och fick projektorer i våra klassrum. Vi var först med att klara av Net21-uppgiften som genererade en egen bärbar dator till alla lärare. Sen är det väl inte alla gånger det är bra att vara först, det måste jag väl erkänna. Jag har utsatt mina kollegor för både det ena och det andra när de fått vara testpersoner av en ny dator eller trådlös dongel eller annat som inte fungerat. Men samtidigt har vi tillsammans bidragit till att det blir bättre för de som kommer efter.

Men när det gällde GAFE, då var det inte lika lätt. Det handlar om så mycket mer. Det gäller att ta hänsyn till många olika aspekter, som till exempel PUL och säkerhet. Det ska också fungera tillsammans med andra system som används. Så med facit i hand kanske det var bra att vi inte var bland de första, att vi fick ta del av vad andra kommuner gjort och hur de hanterat införandet. Det har också hänt en hel del med GAFE under den här tiden, många nya funktioner har tillkommit, det har blivit mycket enklare att samarbeta och arbeta formativt.

9385282793

Med tiden blev GAFE mer och mer intressant för it-strategigruppen och för de olika verksamheter som representeras där. Malmö med bland annat Edward Jensinger har varit en föregångare som har inspirerat övriga i Sverige om att ingenting är omöjligt. Simrishamns kommun blev den första kommun i Sverige som fick godkänt av Datainspektionen, och vi var nog många i skolsverige som hoppade högt av glädje då det blev klart. Hos oss ledde det till att vi börjande ta reda på ännu mer. Vi tog del av dokumentation som gjorts av flera kommuner i Sverige. Vi besökte Umeå och Sollefteå, där vi på båda platserna blev mycket väl mottagna. Det är så viktigt att få träffas och ta del av hur andra har tänkt, planerat, genomfört och hur arbetet fortskrider. Ett arbete i it-strategigruppen startade, en risk- och sårbarhetsanalys genomfördes. En tjänstebeskrivning och riktlinjer arbetades fram för att presenteras för nämnd och förvaltning.

Under våren 2016 genomfördes ett mindre försök i en klass på högstadiet. Vi fick därefter okej att köra en pilot under hösten 2016. Där deltog en klass två, en klass tre, en klass fem, en årskurs 7-9, samt ett program på gymnasiet. Femman använde sig av iPads, gymnasieklassen använde PC och övriga testade Chromebooks. I slutet av terminen genomföredes en utvärdering bland elever och lärare. En utvärdering som genomgående visade på positivt resultat. Vi som arbetat med detta under en längre tid, var väl egentligen aldrig riktigt tveksamma, men samtidigt är det svårt att veta. Nu visste vi, och vi kunde lämna ett underlag till nämnden som i december skulle fatta beslut om G Suite. Den 21 december var en glädjens dag för mig och flera med mig. Det var dagen när barn- och utbildningsnämnden sa ja till G Suite. Då, den dagen tordes jag äntligen jubla och känna, yes nu kör vi. Jag är så glad för alla kloka och proffsiga kollegor som finns i min närhet, det gäller att aldrig ge upp om det är något som man verkligen tror på. Och det gör jag, jag är säker på att när vi om några år ser tillbaka, kommer vi att vara mer än nöjda med de möjligheter och de redskap som våra elever kommer att få tillgång till. Något som vi gör för att få en ökad måluppfyllelse och mer motiverade elever, något som också kommer att underlätta arbetet för pedagoger när det satt sig och man känner sig trygg i miljön och sättet att arbeta.

Det kommer inte att bli lätt, det kommer att kräva en hel del. Utbildningar ska genomföras, digitala verktyg måste in ännu mer i skolan, det ska funka med övriga verksamhetssystem som används. Jag som vill att det ska hända nu, jag måste återigen förstå att det måste få ta lite tid för att det ska bli bra, och bra vill vi alla att det ska bli. Under vårterminen kommer ytterligare ett antal klasser att få tillgång till G Suite. Arbetet med stöd och fortbildning kommer att ta form. Tillsammans med de som nu startar upp kommer vi att se vad som fungerar bra, vad som behöver förbättras och hur det ska gå till för att vi ska kunna gå vidare i större skala.

2574598626

Känslan som blir när en dröm blir verklighet, den kan du nog känna igen. Det var så jag kände den 21 december, och nu ser jag fram emot kommande läsår med nyfikenhet, glädje och förhoppningar om en skola som i ännu större utsträckning kommer att skapa nya möjligheter för elever och pedagoger.

 

Ha nu en härlig helg och dröm om vad du vill göra, men tänk också på allt det du har idag!

Annonser

Den viktigaste resursen

18 november, 2016 Lämna en kommentar

Den viktigaste resursen är den som finns lokalt på den egna enheten. Den person som är nära och som känner till möjligheter, svårigheter och tillgångar. Det gäller inom många områden, det område som jag tänker på i det är inlägget är it i skolan och våra it-inspiratörer som vi har i Sundsvall. Inom förskolor och skolor i Sundsvalls kommunala skolor ska det enligt Barn- och utbildnings it-plan finnas en it-inspiratör per 300 elever. Inom förskolan en eller flera, beroende på hur många avdelningar som finns. Jag kommer här att skriva om it-inspiratörer i skolan, eftersom jag inte har så stor erfarenhet av förskolan. Men det betyder inte att det inte är lika viktigt i förskolan.

Det behöver naturligtvis inte heta it-inspiratör, jag kommer att skriva så eftersom det är det vi kallar dessa resurspersoner i Sundsvall. Det viktiga är att det finns någon som har det där lilla extra ansvaret att tänka hur och varför it ska vara en del av vardagen för elever och pedagoger. Självklart är det viktigaste att det står i våra styrdokument, men det räcker inte alltid för att motivera alla. Det gäller att se vinster i vardagen. Det gäller att förstå, att rätt använt är digitala verktyg ett medel för att eleverna ska nå en högre måluppfyllelse. Våra elever får också använda sig av dagens verktyg i ett sammanhang, det blir på riktigt. Eleverna får tillgång till verktyg som många gånger ökar motivationen, när de får använda tjänster och sätt att arbeta på som de redan gör privat hemma. De får göra det på nya sätt, de får till exempel skapa film i ett pedagogiskt syfte med målet att komma vidare i sin inlärning, att tillskaffa sig nya erfarenheter och kunskaper. Men, inte bara gamla vanliga verktyg, utan även nya. Idag används molntjänster i många kommuner och skolor, det kan till exempel vara Office365 eller G Suite for Education. Här saknar många elever kunskap om hur de ska hantera och arbeta i molnet. Det behövs guidning av pedagoger som ser möjligheter, bland annat till att arbeta formativt i delade dokument. Via dessa molnbaserade tjänster får elever och pedagoger nya redskap till samarbete, att komma vidare och förbättra sina arbeten. På så sätt skapas en ökad möjlighet för eleverna att nå sina mål. Jag skulle kunna skriva mycket mer om detta, men det får vänta till ett annat tillfälle.

6001236724

Märker att jag seglar iväg ifrån det jag tänkte skriva om idag, det skulle handla om den viktigaste resursen, den person på skolan som rektor ger uppdrag åt att ligga i framkant och att pusha på sina kollegor i användandet av digitala verktyg. Den person som omvärldsbevakar och följer med i vad som sker inom området. Den person som får tillfälle att förmedla vidare till sina kollegor, genom att berätta och att samtala, och också gärna genom att fortbilda på sin egen enhet. Det kan till exempel ske via workshops. Den personen ser också kollegor som gör bra saker som övriga kollegor skulle behöva ta del av, det gäller att lyfta varandra så att var och en får känna en stolthet över sitt arbete. Naturligtvis gäller det inom alla områden och inte bara där it är involverat. Men inom en snar framtid, vilket i alla fall jag hoppas på, kommer varje elev ha en egen enhet. It är inget självändamål, utan ingår på ett naturligt sätt inom det mesta. Ibland mer, ibland mindre, ibland inte alls.

Men inget av detta fungerar om det inte finns en rektor bakom, en rektor som stöttar och ger personen tid och möjligheter att utföra sitt uppdrag. Hur det sker kan naturligtvis se ut på många olika sätt. Det bästa, enligt mig, är att ge tid, för med tid att utföra ett uppdrag då ökar möjligheten att det kommer något bra ut av det. Tyvärr ser det inte ut så idag, det är ytterst få som får denna tid, utan det ska rymmas inom det övriga uppdraget. Då kanske en rektor kan styra om tiden så att personen ifråga inte behöver delta på alla möten som övrig personal har, eller att det går att plocka bort något annat. Det räcker inte enbart med avsatt tid att utföra uppdraget, det behövs även tid på arbetslagsträffar och APT:n. It-inspiratören måste få tid att prata om det som sker i omvärlden, berätta om nyheter som är på gång. Det behövs också tid att få visa goda exempel från den egna skolan. Genom att lyfta varandra får vi en ökad förståelse för de möjligheter som digitala verktyg ger.

Att ha en it-inspiratör är ett sätt att få en bättre snurr på it som ett pedagogiskt verktyg och då är det viktigt att någon har ett ansvar att ligga lite i framkant. Det behövs även för likvärdigheten. För om vi ska vi få en någorlunda likvärdig skola, om vi ska kunna ge våra barn och elever samma möjligheter att gå vidare och att i sin inlärning få nyttja alla de resurser som idag finns via appar, lärplattor, datorer, webbtjänster och kompensatoriska verktyg då måste vi tänka på hur. På hur vi ska använda våra digitala verktyg, och det är här it-inspiratören spelar en stor och viktig roll. Alla på en skola har inte intresset, alla har inte kunskapen och inte heller alltid orken att själv hänga med. Men finns den viktiga lokala it-inspiratören som en resurs, då har vi stora möjligheter att komma vidare.

Du som är it-inspiratör eller denna den viktigaste resursen, du är viktig!

 

Snart helg igen, njut av ledigheten och ha det gott!

 

 

Mobiltelefonen alltid på agendan

11 november, 2016 Lämna en kommentar

Det känns som om vi aldrig riktigt blir klara med vad som ska gälla kring användandet av mobiltelefonen i skolan. För mig verkar det som om kepsfrågan har flyttat över till mobiltelefonens vara eller inte vara. Det kanske är så att vi alltid måste ha något som vi ska tycka väldigt olika om. Något som vi ska sätta regler kring och som sen inte följs, just för att vi tycker så olika. Det blir ett beslut, det skapas regler och så går det ett tag. Vi ser att dessa inte följs. Frågan tas upp på arbetslagsträffar, på föräldramöten och i många andra sammanhang. Det skapas nya regler och så där fortgår det.

För mig handlar det mer om vad eleverna kan använda mobiltelefonen till. Ju mer jag funderat på detta har jag kommit fram till att det inte fungerar att ha regler, utan man måste istället ha ett förhållningssätt till mobiltelefon och andra digitala verktyg. För finns det regler måste de respekteras och följas upp och alla ska följa dem. Men så är det inte i verkligheten, därför tycker jag att vi inte har något val. Det gäller att ta tillfället i akt och luta oss mot läroplanen när vi tänker mobiltelefoner i skolan.

Vi måste förhålla oss till vad läroplanen säger och där står bland annat att läsa att ”Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande”(Skolverket 2011, s.14). Modern teknik, ja det är bland annat mobiltelefonen. Något som idag i stort sett alla har tillgång till och är vana att använda i sin vardag. Det gäller även elever ganska långt ner i åldrarna.

Det står även i läroplanen att skolan har ett fostransuppdrag att fostra till att bli ansvarstagande individer. Här kommer användningen av mobiltelefoner in, det är viktigt att eleverna får möjligheter att använda dessa i sin vardag. Det är därför av stor vikt att även prata om och medvetandegöra eleverna om koncentration, app-beroende och om hur tekniken kan påverka vårt sätt att tänka. Att pedagoger och elever tillsammans skapar ett förhållningssätt till mobiltelefoner och övriga digitala verktyg som vi använder i skolan och hemma. Att skapa en balans och en förståelse för användandet av mobiltelefoner.

Om lärare och elever tillsammans för en dialog om vilka regler som ska finnas i den egna klassen då äger alla frågan och det blir mycket enklare att förhålla sig till denna. Reglerna bör vara tydliga och tala om när och hur, samt hur man etiskt ska förhålla sig till användandet.

Dessa regler kan till exempel innebära att mobiltelefonerna samlas in vid lektionens start och att de plockas fram dem när de ska användas i ett pedagogiskt syfte. Det kan även vara att mobiltelefonen ligger i elevens ficka, avstängd och tas fram när behov finns.

2384284594

Jag ser många användningsområden för mobiltelefonen i skolan och det finns många fler. Men dessa är de jag tänker på i första hand.

  • Miniräknare
  • Söka information
  • Översättningsfunktion
  • Lyssna på böcker
  • Lyssna på musik (tänk olika lärstilar)
  • Fota av anteckningar
  • Fota till skolarbeten
  • Appar för färdighetsträning
  • Hålla reda på tid

Jag tänker att istället för att ha regler så kan vi tänka så här:

När du använder mobiltelefonen, tänk på att:

  • endast använda den till skolarbete och i samråd med din lärare
  • inte störa andra och inte heller dig själv, bland annat genom att:
    • ställa in på ljudlöst
    • stänga av notiser
  • innan du fotar eller filmar någon, fråga om lov och berätta vad du ska använda fotot till

Det behöver inte vara svårare än så. Här finns möjligheter till dialoger och ett gemensamt tänk i respektive klass. Det blir då det enklare att förhålla sig till vad som gäller. Det behöver inte se lika ut, det handlar om ålder på eleverna, det handlar om gruppens sammansättning och hur den fungerar. Tänker vi så här, då blir det också trovärdigt och vi kan möta föräldrar och kollegor och motivera klassens gemensamma beslut. Det blir inget beslut som gäller för en hel skola. För alla är inte lika, alla har inte samma behov, alla har olika behov.

7519496646

Dessa tankar blev också grunden till den policy som framöver kommer att gälla för den skola jag jobbar på.

Jag hoppas att vi slutar prata om regler när det gäller mobiltelefonens vara eller inte vara i skolan, att vi lyfter blicken och istället tänker, hur ska mobiltelefonen användas på bästa sätt i skolan.

Ha en bra helg, gör något som du gillar, vi hörs!

 

 

Skrivlyft

9 januari, 2015 Lämna en kommentar

skrivlyft-fjarilar

Skrivlyft, nu kör vi!

Under en längre tid har jag och en kollega, Peter Andersson, funderat på det här med att lyfta skrivandet i skolan. Jag har under några år varit ansvarig för ViSoL, vi skriver oss till läsning i Sundsvall, och där finns ett sug efter någon form av fortsättning. Hur ska man tänka när eleverna lärt sig skriva och läsa, på vilket sätt ska man underhålla och vidareutveckla det skrivande som startat. Peter har i sina senaste klasser arbetat en hel del med bloggar och samarbete med klasser i andra länder. Han har här sett vad som händer när eleverna är motiverade och har mottagare för sitt skrivande. Allt detta har gjort oss nyfikna att lära mer och att få mer utbyte med kollegor både inom och utanför vår skola.

Frågor som många ställer sig är, hur ska vi göra, hur ska vi tänka, hur ska vi göra det meningsfullt för våra elever. Det finns så mycket som skulle kunna lyfta skrivandet och öka motivationen, att ge eleverna redskap och möjlighet att publicera sina texter. Detta har nu lett fram till bloggen skrivlyft.se där tanken är att vi alla som är intresserade av att lyfta skrivandet ska kunna göra det tillsammans. På Skrivlyft ska du kunna samtala med kollegor runt om i landet via kommentarsfältet vid artiklar och notiser. Du ska kunna dela med dig av dina tankar och funderingar i egna notiser eller artiklar. Tanken är att det här ska vi göra tillsammans. Vi önskar dig välkommen att delta, nu lyfter vi skrivandet i skolan!

Forskning visar att ASL ger positiva resultat

19 april, 2013 Lämna en kommentar

iPad1Det forskas nu en del på ASL och det känns otroligt positivt att det sker. Dels har två forskare från Högskolan Dalarna följt arbetet med ASL i Sandviken och nu har också forskaren Åke Grönlund, Örebro universitet genomfört ett forskningsprojekt i skolor i Sollentuna kommun. Han berättar att metoden ”Att skriva sig till läsning” gör att eleverna lär sig läsa snabbare, men också att innehållet i deras texter har bättre kvalitet och ett mer genomarbetat språk. Om detta har Åke Grönlund skrivit en artikel i Computers & Education, ” Improving literacy skills through learing reading by writing: The iWTR method presented and tested”.

Lärplattan har gjort att det idag har blivit mycket lättare att arbeta med ASL. Den är enkel, snabb och lättstartad och det finns många olika sätt att arbeta med skrivandet. Det finns ett flertal appar i lärplattorna som gör det möjligt att skapa proffsiga publikationer, med både text, bild och film. Det multimodala har blivit lättillgängligt och det öppnar upp för eleverna att använda sig av flera sätt för att berätta.  Att det idag också är så enkelt att publicera sig, till exempel i en klassblogg, gör att eleverna får fler mottagare för sina arbeten. Här finns möjlighet till respons från klasskamrater, föräldrar och andra utanför skolan. Eleverna får verkliga mottagare för sina arbeten och responsen gör att man kan arbeta vidare med texterna. Tillsammans i klassrummet kan elever och lärare samtala om och utveckla elevernas texter, bland annat med utgångspunkt från kommentarer som ges.

Ett förnämligt verktyg för skolor

21 januari, 2013 Lämna en kommentar

Jag citerar min kollega Peter, när jag skriver om BookCreator som ett förnämligt verktyg för skolor. Med de uppdateringar som nu gjorts har appen blivit ännu bättre och möjligheterna mycket större. Framför allt på skolor där man delar en iPad med flera andra. Tidigare har det inte fungerat att spara i DropBox och sen öppna igen i BookCreator för att fortsätta sitt arbete, men med senaste uppdateringen går det bra.

Det här tycker vi är bra med appen

  • Att ingen binds upp till en specifik iPad och därför måste vänta för att ”pricka av” just ”sin” platta.
  • Att läraren, när som helst, kommer åt att titta på alla elevers pågående arbeten.
  • Att de färdiga resultaten är samlade på ett ställe.
  • Att kunna lägga till kapitel i en bok, genom att addera redan färdiga arbeten/böcker.

Delen med att kunna lägga till kapitel i en bok öppnar för möjligheten till samarbete.  Till exempel kan man bygga en fördjupningsbok om något, där eleverna skriver olika delar av boken. Alla kan i lugn och ro arbeta med sitt avsnitt, för att till sist samla alla delar i en enda bok.

Att spara i till exempel DropBox, för att sedan ta tillbaka till BookCreator och fortsätta med sin bok. Det öppnar upp för nya möjligheter för lärare, som kan servera en ”smaskig” början på en berättelse och där eleverna sedan jobbar vidare. Eller så formulerar läraren några rubriker under vilka eleverna skall samla fakta, lösa uppgifter, tycka till eller dra slutsatser. Med en sådan användning kan möjligheten att hyperlänka (som nu byggts in) även utnyttjas för att styra eleverna till vissa webbsidor, där de kan få underlag och inspiration för sina uppgifter.

En funktion som troligtvis kommer i nästa uppdatering (Peter har haft kontakt med utvecklarna som sagt att de ska titta på det) är att, man även ska kunna ”klistra in” bilder. Då är BookCreator verkligen ett av de bästa digitala pedagogiska verktyget! Tack Peter för tipsen och det kommer att bli spännande att ta del av elevernas framtida arbeten.

Läs också Ulrika Jonsons recensionSkolappar.nu.

StoryJumper, ett berättarverktyg

10 januari, 2012 Lämna en kommentar

Hittade en trevlig webbresurs StoryJumper där man kan skapa egna böcker. Det är visserligen en engelsk resurs men väldigt enkel att förstå sig på, så jag är säker på att även yngre barn kommer att kunna använda sig av den.
Det finns färdiga bakgrunder, scenes, att använda sig av och till dessa lägger man sen till figurer, ”props”. En sak som jag tycker är bra är att det också går att använda sig av egna bilder, vilket kan göra en berättelse mer personlig. För att lägga till den berättande texten kan det vara bra att använda sig av ”big text box”, men det också skriva i till exempel pratbubblor. Omslaget blir den första sidan, så därför är det bra att lämna den tom och starta på sidan två.

Boken går sedan att titta på via en länk som man kan skicka till föräldrar eller andra som man vill ska läsa boken. Den går också att skriva ut om man skulle vilja det. Registrera dig som teacher så får du möjlighet att lägga till dina elever.

StoryJumper tycker jag kan användas av allt från yngre barn som skriver tillsammans med en vuxen, till äldre som skriver egna berättelser, varför inte på engelska. Det går också att läsa andras böcker som finns publicerade på sidan.

Om det är svårt att komma på ämnen att skriva om finns det bra tips på sidan. Läs gärna handledningen med tips på hur man bygger en berättelse.

En film om hur du skapar en bok i StoryJumper